Dags för del ett av Ranelids Ale/Ranelids Lager. Del två, med lagerjästen kommer dröja uppåt en månad till innan den är klar så ni vet…
Utseende
Ljusgul, väldigt klar (se bild 2) med lätt vitt skum som lämnar en del rester efter sig genom hela glaset. Min klaraste öl hittills utan att långtidslagra flera månader. Briljant!
Doft
En lätt maltsötma blandas med friska citrustoner och fräsch nobel humle. Första två veckorna på fat var Hallertauern väldigt påtaglig men kan nu närmast beskrivas som efterhållsam vilket är synd då det var väldigt gott. Ren och frisk doft, nästan som en lager.
Smak
Det första som slår mig är att det smakar öl. Inte för att försöka göra mig lustig nu men detta är ju den överjästa varianten av min moderna lager och tanken är ju att det ska vara en väldigt ren öl med en mindre humlekick i. Det har jag verkligen lyckats med. Lager-varianten lagras fortfarande och har ännu inte fått någon torrhumle så det blir svårt att jämföra dom sida vid sida på ett rättvist sätt så jag kör alen först och får återkomma till en komparativ studie. Tillbaka till smaken: Citruscest kanske åt apelsinhållet blandas med lite cederträ från Hallertauern. Den avvägda beskan kommer först i eftersmaken och kvar på tungan blir Cascadehumlen. Kolsyran är kraftig för att vara ale, dvs åt lagerhållet.
Omdöme
Jag känner att mina senaste 2-3 öl inleder ett nytt kapitel i min bryggning där jag verkligen fått kläm på tekniken. Rena, fina smaker och ett utseende jag verkligen är stolt över. Absolut min godaste och finaste American Pale Ale jag gjort och jag ser fram emot att testa lagervarianten.
